Världsstjärnan som vill volta säkert

Henrik Harlaut är en svensk världsstjärna inom freeskiing, en alpin sport där åkarna utsätter sig för stora faror. För att minska risken för hjärnskador inom sporten är han ambassadör för en ny typ av hjälmteknik.

Henrik Harlaut hoppar
Foto: Susanne Walström Alpina världsstjärnan Henrik Harlaut har en stor grön tröja och gör ett hopp. I bakgrunden syns skuggan.

Du kanske har sett honom snurra högt upp i luften med skidorna mot skyn, eller tillsammans med Benjamin Ingrosso i premiären på Carina Bergfelts talkshow i SVT.

Henrik Harlaut är en svensk världsstjärna inom freeskiing, en alpin skidgren med tricks och hopp. Han är den åkare som har tagit flest medaljer i tävlingen X-games. Grenarna han tävlar i är slopestyle och big air.
Slopestyle körs i en bana med hopp och järnräcken och målet är att sätta ihop ett åk med bra variation på rotationer med hög svårighetsgrad. Kreativitet och stil ger höga poäng. Big air går ut på att göra ett stort hopp med det allra bästa tricket man kan prestera.

– När jag började var två och ett halvt varv det absolut fetaste du kunde göra. Nu är det fem och ett halvt varv med tre volter. Jag har sett utvecklingen och har fått vara med och påverka den, säger Henrik.

Med 300 skiddagar per år kretsar Henrik Harlauts liv helt och hållet kring skidåkningen och sporten har blivit ett sätt att leva.

– Jag spenderar all tid jag kan på att försöka förbättra mig som skidåkare, säger han.

Vid sidan av sin ledande roll inom freeskiing har Henrik Harlaut också en ambition att vara en förebild för de unga åkarna när det gäller säkerhet i backen.

Sedan några år tillbaka är det obligatoriskt med hjälm vid tävlingar men fortfarande trä¬nar många elitåkare utan hjälm.

– När jag började med sporten var det inte en enda av toppåkarna som använde hjälm. Det var väldigt mycket inspiration från skate¬board – det viktigaste var att se cool ut och det ansågs töntigt att ha någon typ av skydd.

– Men det är det som finns på insidan av huvudet som avgör hur bra man åker, så för mig är det självklart att skydda det så mycket som möjligt och försöka inspirera andra att också tänka så. Att skydda ryggen från skador som kan leda till förlamning är också självklart, säger han.

Engagemanget för att minska olycksrisken för åkare inom freeskiing har lett till att Henrik Harlaut nu är ambassadör för Mips – ett system i hjälmar som omfördelar kraften vid ett fall med fart och därmed skyddar hjärnan.
MIPS, som står för Multi-directional Impact Protection System, har tagits fram av ett svenskt företag. Systemet som även finns i cykelhjälmar skyddar mot traumatiska hjärnskador.

Henrik Harlaut är ambassadör för ny hjälmteknik
Henrik Halaut är ambassadör för Mips, en teknik som härmar kroppens eget sätt att minska risken för hjärnskador vid fall med fart. Foto: Marcel Bruesnisholz Henrik Halaut står på knä i snön och håller sin hjälm i handen

Ambassadör för hjälm

När Henrik Harlaut blev tillfrågad använde han redan en sådan hjälm och var fascinerad av hur den fungerade.

– Det kändes så självklart, varför skulle jag inte ha Mips i min hjälm om det kan förhindra hjärnskador? Att inte ha det är ju som att köra bil utan att ta på sig säkerhetsbältet och faktiskt lite korkat.

Själv har Henrik Harlaut klarat sig relativt bra från skador med tanke på sina 20 år inom sporten och den höga nivå han har på sina hopp och trick. Vid tre olika tillfällen har han fått operera ett knä och han har brutit nyckelbenet några gånger. Den svåraste olyckan var en våldsam krasch 2015 då han fick en allvarlig hjärnskakning. Det var innan den nya typen av hjälm fanns.

– Hjärnskakningar hör dessvärre till varda¬gen inom sporten. Det går inte att bortse ifrån att det är en farlig sport och mycket kan gå fel om det väl går fel.
Samtidigt framhåller Henrik att det trots allt inte är många fler skador inom freeskiing än inom andra sporter.

– Alpinskidåkarna blir minst lika ofta skadade, men det går ändå inte att blunda för att det inte är jättesäkert att hoppa 30–40 meter och göra tre volter med fem varvs skruv och landa baklänges.

För att kunna prestera på topp inom en sport som freeskiing behöver hjärnan verkligen behållas intakt, menar han.

– Alla idéer för att göra nya trix och sättet du vill utveckla din åkning på sitter i huvudet. Den mentala biten är en av de viktigaste och otroligt mycket tid går åt till att försöka visualisera åket, menar Henrik Harlaut.

Den som åker mest är den som blir bäst

Övar du dig för att kunna vara så fokuserad som du behöver vara under ett hopp? Nej, jag tror att det har kommit naturligt. Att jag älskar det jag gör så himla mycket gör att jag tänker på det hela tiden och jag har lärt mig att ta vara på tänkandet på ett sätt som förbereder mig. Man måste också ha ett bra självförtroende för att våga pusha det så hårt och ta det vidare till nästa steg.
Även om en sport som freeskiing alltid innebär risker, finns det olika sätt att förhålla sig till risktagande. En del är mer benägna att utsätta sig för faror.
Henrik har alltid varit noga med att känna efter innan han till exempel testar ett nytt trick.

– Om det inte känns rätt i magen ska du ta det som en varningssignal.
Coacher och erfarna åkare som Henrik har ett ansvar att försöka få ungdomar att tänka på konsekvenserna, menar han, men vad säger man för att få en ”risktagare” att tänka efter innan det är för sent?

– Du tjänar på att kunna åka en dag till i stället för att ta en onödig risk och hamna på sjukhus. Den som åker mest kommer i slutänden att bli bäst.
Första gången Henrik stod på skidor var han två år gammal och som tioåring gjorde han bakåtvolter med skidor på fötterna, vilket inte var så vanligt då.

– Det öppnade upp mina ögon för att jag hade någon typ av talang inom den här sporten. Viljan och glädjen jag fick av att åka växte hela tiden. Jag hade provat så många olika sporter, men freeskiing tog verkligen tag i mig. Det passade mig så bra i hur jag fick uttrycka mig själv och vara på mitt eget sätt. Jag behövde inte följa några regler eller göra något på tid, säger han.


”Jag behövde inte följa några regler eller göra något på tid.”

Tretton år gammal fick han möjlighet att åka till USA och tävla i US Open.
– Det var de allra bästa i världen som var med. Jag gjorde inte superbra ifrån mig men att få ta mig dit och se proffsen åka inspirerade mig otroligt mycket och jag växte verkligen av den resan. När jag kom tillbaka till Sverige var jag ännu mer motiverad, berättar han.

En månad senare tävlade han i Åre och kom tvåa – med några av sina största idoler bredvid sig på prispallen.

Att det inte var några åldersklasser passade Henrik Harlaut perfekt eftersom det gjorde att man kunde få köra med världseliten direkt om man hade rätt nivå.

– Jag kunde även få tävla med min två år äldre bror, vilket jag aldrig kunnat göra tidigare, till exempel i ishockey, och det var väldigt roligt.
För att kunna fokusera helhjärtat på sin skidåkning har Henrik sett till att ta bort alla distraktioner. Att hans pappa Erik Harlaut är hans manager och tar hand om allt det praktiska har betytt mycket.

– Jag har aldrig varit duktig på att sköta sponsorer och betalningar så jag är väldigt tack¬sam att jag haft pappa som har velat hjälpa mig med allt runt omkring. Det gör att jag inte har något som stör utanför skidåkningen, så jag kan behålla mitt flow och fokus.

Sedan sju år bor Henrik Harlaut i Andorra på grund av de goda träningsförutsättningarna. Han gillar även stämningen, och några av hans riktigt tajta kompisar och favoritåkare bor också här.

Hur framtiden ser ut är han ganska klar över.
– Att inte ändra på för mycket. Jag mår bra i kroppen och vill bara fortsätta göra det här som jag tycker så otroligt mycket om. Jag har konstant tankar på nya trix och sätt att åka på. Om det kommer att vara på toppnivå eller på lite lägre nivå, det får vi se. Men så länge jag älskar det jag gör så kommer jag att fortsätta köra.

Fakta om förvärvad hjärnskada

Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige en förvärvad (icke medfödd) hjärnskada. Vid sidan av olyckor och våld (traumatisk hjärnskada) kan orsaken vara stroke, syrebrist efter hjärtstillestånd (anoxisk hjärnskada) eller sjukdomar som hjärntumör och hjärnhinneinflamma¬tion (encefalit).
Efter den akuta fasen behöver nästan alla stöd och behandling från flera vårdgivare, däribland habiliteringen.

Inom Habilitering & Hälsa i Region Stockholm, finns Hjärnskadecenter vuxna och Hjärnteamet barn.

Kort om förvärvad hjärnskada på habilitering.se 
Hjärnskadecenter vuxna 
Hjärnteamet barn

Traumatisk hjärnskada

En traumatisk hjärnskada orsakas av yttre våld mot huvudet eller en kraftig rörelse av huvudet. Svårighetsgraderna är lätt (där hjärnskakning ingår), medelsvår eller svår hjärnskada. Fall- och trafikolyckor är de vanligaste orsakerna i alla åldrar.

Traumatisk hjärnskada är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning och kan ge stora konsekvenser för den skadade och även för närstående. Omkring 30 000 personer vårdas för traumatisk hjärnskada i Sverige. De flesta som får en lätt traumatisk hjärnskada återhämtar sig relativt snabbt (inom 1–2 veckor) men cirka 20 procent får långvariga besvär med restsymtom som till exempel trötthet, huvudvärk, överkänslighet för stimuli, yrsel och minnesproblem. Personer med medelsvår till svår hjärnskada får i regel rehabilitering av ett specialiserat hjärnskadeteam.

Källa: SBU, Socialstyrelsen, habilitering.se

Skribent: Ann-Cathrine Johnsson

Fotograf/Illustratör: Susanne Walström