Mammornas tuffa kamp – fokus för avhandling

Mammor till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för en tuff kamp. Könsroller och klasskillnader förstärks i kampen för barnets skolgång, enligt en avhandling från Uppsala universitet.

Barn med NPF befinner sig i ett komplicerat system av skola, vård och myndigheter där det i hög utsträckning är mammorna som måste hitta rätt. Det menar Emma Laurin, lektor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

– Det brister ofta i skolan när det kommer till att ge de här barnen rätt förutsättningar, och i stället får familjerna ta ett stort ansvar, säger hon.

I sin avhandling Barn med diagnoser: Mödrars och skolors strategier i Stockholm intervjuar Emma Laurin 35 mammor om hur de tar sig fram i ett skolsystem som är särskilt snårigt för resurskrävande barn. Att det är mammorna som står i fokus beror på att tidigare forskning visar att det är mödrarna som nästan alltid är de som är mest insatta i barnens diagnoser.

– Vill man undersöka de här familjernas relation till skolan så kan mammorna bidra med viktig information. Gemensamt för mammorna jag intervjuar är att barnen har stora problem i skolan. Några barn har till och med blivit så kallade hemmasittare.

Familjens socioekonomiska situation påverkar möjligheterna att kompensera för barnets svårigheter, till exempel genom flexibel arbetstid, läxhjälp och ett starkt socialt nätverk. Det leder till att klasskillnaderna förstärks.

– Systemet är svårnavigerat och i kombination med skolvalsreformerna vilar ett stort ansvar på föräldrarna. De som har stora resurser använder dem och kan till exempel lättare hitta en bra skola.

Men inte ens tid och rätt kontakter är en garanti att barnen hamnar rätt. Emma Laurin upptäckte att även de resursstarka mammorna hade svårt att hitta en tillfredsställande skolgång för sina barn.

– Att hantera barnens skolgång är en tuff kamp för alla mammorna. Man kunde ju verkligen önska att jämställdheten hade kommit längre. Men den här situationen verkar skärpa redan existerande könsstrukturer. Det var faktiskt en gemensam erfarenhet hos alla kvinnorna i intervjuerna.

Trots att vardagen är krävande för mammorna och deras barn så finns det ljuspunkter.

– Så gott som alla mammor kunde berätta om någon lärare, resurspedagog eller terapeut som verkligen har hjälpt barnet. Det är tydligt att enskilda personer kan ha avgörande betydelse i de här sammanhangen, säger Emma Laurin. 

Läs hela avhandlingen: 
Barn med diagnoser – Mödrars och skolors strategier i Stockholm (Uppsala universitet, 2021).

 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus nr 1, 2022.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus

Skribent: Lotta Nylander