Smärtsamma sjukdomar och besvär vanligare vid funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har ondare än andra. Ibland är det funktionsnedsättningen i sig som orsakar smärtan. Det gäller bland annat personer med cerebral pares, cp, som ofta har ont på grund av muskelspänningar, ensidiga ställningar och magproblem.

I Sverige har vart tredje barn med cp ont. Det är färre än i andra jämförbara länder, mycket tack vare det så kallade CPUP-registret och framgångsrik habilitering.

Felställda leder

Flerfunktionsnedsättning innefattar svår rörelsenedsättning som kan leda till att man sitter och ligger i obekväma positioner, får felställda leder och i värsta fall trycksår. Av samma orsak får man förstoppning som kan göra väldigt ont.

I diagnosen flerfuntionsnedsättning ingår intellektuell funktionsnedsättning och många har liten eller ingen verbal förmåga att kommunicera sin smärta. De är därför beroende av omgivningen lär sig tolka tecken på att de har ont.

Ökad sjukdomsrisk

Att personer med funktionsnedsättning har mer smärta kan också bero på en ökad sjukdomsrisk. Svårigheter att kommunicera att man har ont kan leda till att besväret eller sjukdomen som orsakar smärtan inte upptäcks och behandlas i tid.

Förutom riskökningen som vissa syndrom och utvecklingsneurologiska tillstånd ger, påverkar levnadsvanorna benägenheten för olika typer av smärta. Brist på fysisk aktivitet och dåliga matvanor är bidragande orsaker till ohälsa och folksjukdomar som typ 2-diabetes, övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för långvarig smärta.

Tecken på smärta

En del ordlösa tecken på smärta är lätta att känna igen och förstå, som gråt och kvidande, eller att man tar sig på smärtpunkten. Andra tecken är unika för individen och kan vara svåra att tolka, till exempel att rynka pannan, att trampa med ena foten eller börja skratta.

Hos personer med intellektuell funktionsnedsättning kan smärta ge oväntade reaktionssätt, såsom rastlöshet, självskadebeteende eller våldsamhet mot omgivningen.

Smärtskattning

Att kartlägga och lindra smärta hos patienter som inte kan tala för sig är ett jobb för specialister inom vården, men också för personliga assistenter och familjen. Det är ofta ett detektivarbete som kräver stor kunskap, starkt engagemang och särskilda smärtskattningsinstrument, till exempel BOSS (beteende, observation och skattning av smärta).

BOSS är framtaget för barn men används även för att bedöma smärta hos vuxna med nedsatt kommunikationsförmåga.

Neuropsykiatriska symtom

Vissa funktionsnedsättningar kan även innebära en hög smärtkänslighet på grund av att hjärnans smärtreglering är annorlunda. Mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta har också neuropsykiatriska symtom som tyder på adhd eller autism, visar nya forskningsrön.

Sju av tio anger att de känner smärta varje dag och övriga har ont flera dagar i veckan. Tre av fyra har ont i flera kroppsdelar, och åtta av tio har huvudvärk. Smärtan ökar i situationer som är typiska problemområden, som exempelvis i skolan eller i vissa familjesituationer.

Annorlunda sinnessystem

Varför smärttillstånd är vanligare hos barn med neuropsykiatriska symtom är inte klarlagd ännu. Ett forskningsspår handlar om hjärnans reglering av signalämnet dopamin som både är påverkat vid adhd och inblandat i smärtsystemet.

En möjlig orsak till att långvarig smärta är vanligare vid autism är ett annorlunda sinnessystem. Vissa ljud- och ljusintryck kan ge smärta, medan andra stimuli som normalt uppfattas som smärtsamma inte ger det.

Lyssna!

Podden Funka olika, avsnittet om smärta vid flerfunktionsnedsättning