Rulla sunt och säkert

Att vara rullstolsburen innebär särskilda hälsorisker. Fukt och friktion är fiender som kan ge svårläkta trycksår, och stillasittande och övervikt är ett hot mot hjärthälsan. Rätt avlastning, kost och träning förebygger ohälsa.

Personer med rörelsenedsättning som är rullstolsburna har mindre energibehov. Det beror både på mindre muskelmassa och mindre fysisk aktivitet.

– Utrymmet för tomma kalorier är mycket litet om man är ”lågenergiförbrukare” och vill undvika att gå upp i vikt, säger Anna-Carin Lagerström, leg. fysioterapeut, hälsopedagog och kostrådgivare.

Samtidigt är kroppens behov av vitaminer, mineraler och protein minst lika stort som hos andra. För att rulla sunt och säkert behöver man vara extra noga med att anpassa portionerna och försöka äta hälsosamt.

– Om man inte äter så mycket mat är det viktigt att äta bra och varierat för att få i sig rätt näring i tillräcklig mängd.

Övervikt kan också försvåra rörelsenedsättningen.

– Det blir svårare med förflyttningar och att ta hand om sig själv, som att sköta de vanliga rutinerna kring personlig hygien och toalettbesök.

Anna-Carin Lagerström har tagit fram metoder och verktyg för vårdpersonal som vill hjälpa sina patienter till bättre hälsa och välbefinnande.

– Vi måste bli duktigare på att jobba med livsstilsfrågor och lära våra patienter hur de kan förebygga problem som kan uppstå med tiden när man är rullstolsburen, säger hon.

Risken för vanliga besvär hos rullstolsburna, som förslitningsskador i axlar, andningsproblem som beror på bukfetma och långvarig smärta, är mindre om man håller normalvikt. På köpet minskar risken för folksjukdomar som hjärtkärlsjukdom eller diabetes.

Brist på avlastning är den största orsaken till att man får trycksår, särskilt i kombination med muskelförtvining, nedsatt känsel och rörelseförmåga.

Även om man är överviktig kan man vara undernärd, vilket både bidrar till trycksår och minskar läkningsförmågan.

Undernäring bidrar både till att man får trycksår och dålig läkningsförmåga.

– De flesta tror att det bara är äldre som får trycksår men det drabbar även barn och vuxna med rörelsenedsättning, säger Madeleine Stenius, undersköterska och utbildningsansvarig på Aleris Rehab Station, och författare till boken Trycksår – med livet som insats (Rehab Station Stockholm, 2016).

Fukt och friktion kan även bli början till ett svårläkt trycksår.

– Ett rött märke på huden ovanför ett benutskott, som inte försvinner efter en stunds avlastning, är ett trycksår i kategori 1. Det kan försvinna snabbt om man avlastar området direkt.

Hud mot hud ger en annan typ av hudskada.

– Friktion i kombination med fukt är den största boven för MASD (Moisture
Associated Skin Damage). Risken ökar vid inkontinens som är vanligt vid bland annat neurologiska skador och sjukdomar. 

Att ha en rullstol som är anpassad till kroppen är också viktigt för att förebygga
trycksår.

– Om man gått upp i vikt men har kvar samma rullstol så fastar man mellan sidostyckena och kan få sår på höfterna. Och omvänt – om man blir underviktig sitter man och håller i sig och får sår på armarna. 

Ett obehandlat trycksår orsakar smärta och lidande och kan leda till svåra infektioner. Ett sår i sittytan kan ta månader att läka. Under den tiden får man bara sitta 30 minuter, 3 – 4 gånger per dag.

– Personen själv, nätverk och vårdpersonal behöver förstå hur allvarliga följder
trycksår kan få, och lära sig hur det kan förebyggas och behandlas, säger Madeleine Stenius.

 

Det finns två skrifter i ämnet att ladda ner utan kostnad via spinalis.se:

Så kan du mäta och väga

Den som har tillgång till en rullstolsvåg kan väga sig där, gärna en gång i månaden.

Ett enkelt sätt att ta kontroll över vikten är att mäta midjemåttet med ett vanligt måttband. Då får man ett mått på bukfettet som står för merparten av det ohälsosamma kroppsfettet.


Mät midjan mellan höftben och lägsta revbenet, oftast är det i nivå med naveln. Om magen är stor och putar ut mäter man där den är som tjockast. Den som kan stå mäter stående, annars liggande på rygg.


Kvinnor: Ett midjemått över 88 centimeter är bukfetma.
Män: Ett midjemått över 102 centimeter är bukfetma.

Skribent: Gunilla Eldh

Fotograf/Illustratör: Jens Magnusson