Scope - textavsnitt

Livet med ASD

ASD är en funktionsvariant. Det är ett sätt att tänka och fungera som man har med sig hela livet. Det kallas för ”variant” eftersom det skiljer sig från hur majoritetsbefolkningen tänker och funkar. Många vuxna med ASD är ganska nöjda med hur de funkar och känner sig mest förolämpade om någon skulle föreslå en behandling eller medicin. Däremot tycker de flesta att de behöver vissa strategier för att göra livet enklare. Strategierna handlar om att kompensera för det som är svårt i tillvaron.

Samhället är oftast anpassat efter personer som inte har ASD, så på vissa sätt har man därför ett annat utgångsläge när man har en diagnos. Strategier handlar inte om att man ska ändra på sin personlighet, utan om att ta tillvara ens förmågor och starka sidor.

ASD är något man har med sig från födseln. Det är inte en sjukdom, till skillnad från tex depression. I Sverige har man bestämt att ASD ska klassas som en funktionsnedsättning. Tack vare att samhället ser ASD som en funktionsnedsättning har man rätt att söka stöd, tex hos habiliteringen, kommunen och Försäkringskassan. Man kan alltså inte få ASD av elaka föräldrar eller taskiga kompisar. Däremot spelar en förstående omgivning stor roll för att man ska kunna må bra och få en bra självkänsla.

ASD kallas ibland för en osynlig funktionsnedsättning. Det finns fördelar och nackdelar med det. En fördel kan vara att du själv väljer när och vad du vill berätta. En nackdel kan vara att om det inte syns så kan folk ha svårt att ta det på allvar.

Många med ASD ogillar begreppet funktionsnedsättning, eftersom man egentligen bara har en nedsättning i relation till hur världen ser ut. Om världen var anpassad efter hur personer med ASD funkar, så skulle det vara alla andra som hade funktionsnedsättningar. Det kan vara kul att fundera på hur en sån värld skulle se ut. Vad tror du?

Ibland brukar personer utan ASD kallas för ”neurotypiska”, förkortat ”NT-personer”. Vi använder det begreppet ibland i kursen.

ASD tillhör gruppen neuropsykiatriska diagnoser. Precis som alla andra människor kan personer med ASD periodvis må dåligt psykiskt. Det kan rentav vara så att man är extra sårbar på grund av sin ASD. Ibland behöver man samtalsstöd eller mediciner för att komma till rätta med sitt psykiska mående. Då kan man söka hjälp hos psykiatrin.

Du bestämmer själv om du vill berätta för andra om din ASD. När det gäller jobb och studier så kan det vara bra att i varje fall någon vet. Då är det lättare att få hjälp om det skulle behövas.

Kunskapen om ASD i samhället

Det pågår mycket forskning om ASD. Den här kursen utgår ifrån vad man vet just nu. Aspergers syndrom, som det har hetat fram till 2013, är en ganska ny diagnos. Den beskrevs för första gången på 1940-talet och började användas som diagnos så sent som 1994. Kunskapen om ASD ökar mer och mer i samhället, men man kan fortfarande råka på okunskap. Det kan du ha märkt i skolan, på jobbet eller om du varit i kontakt med myndigheter.

I media sprids det tyvärr en del negativa föreställningar om ASD. Det är viktigt att veta att såna föreställningar beror på okunskap och att de inte har med dig att göra.

Gruppen med ASD är väldigt heterogen, vilket betyder att det finns stora skillnader personer med ASD emellan. Vissa behöver mycket stöd i sin vardag, andra inte alls, och vissa behöver bara lite anpassningar. Allt stöd måste därför anpassas till varje enskild person.

För att ha ett liv man trivs med behöver man ofta lära sig mer om sig själv och hur man kan ordna sin vardag för att må bra. Det gäller alla människor. Den processen behöver få ta tid. Om man har ASD behöver man kanske lära sig i en annan takt och ha andra strategier än många andra runt omkring, eftersom man funkar på ett delvis annat sätt.

Stress

När man har ASD så går hjärnan ofta på högvarv. Många ligger hela tiden på toppen av sin förmåga och har en fantastisk uthållighet. Men det skapar stress att anstränga sig så mycket i vardagen. Vi brukar säga att när man har ASD så lever man med en högre grundstress än andra.

Stress, i sin tur, gör en lättare arg och ledsen. Man kanske inte orkar träffa andra människor, trots att man egentligen skulle vilja. Det är också lätt att känna sig bunden vid rutiner och ritualer. Då blir det viktigt att vara medveten om vad som skapar stress och tar ens energi. Man kan då behöva hjälp av andra att synliggöra vad som stressar. Det är viktigt att du själv lär dig vad som triggar stress hos dig och vad du kan göra för att undvika att stressen blir värre.

Sätt att minska stressen kan vara att få gott om tid att vila. Det är inte säkert att det räcker med åtta timmars nattsömn. Du kanske också behöver mer tid för att ”göra ingenting” än vad de flesta andra behöver. Att ägna sig åt ett specialintresse fyller på energinivån för många med ASD. Att ha en del rutiner i vardagen kan också vara ett sätt att spara energi.

”Superkrafter”

Eftersom du har ASD har du säkert märkt att andra människor kan vara lite flummiga. De kan uttrycka sig otydligt och verkar inte vilja säga rakt ut vad de menar många gånger. Med ASD har man ofta inga problem att säga precis vad man tycker. Rak kommunikation faller sig ofta naturligt för personer med ASD. Noggrannhet och exakthet är styrkor som många personer med ASD har gemensamt.

Personer med ASD kan vara mycket duktiga att fokusera på områden som de är intresserade av. Tack vare individer som har förmågan att fokusera, fördjupa sig och komma på nya, ofta oväntade lösningar har mänskligheten kunnat göra framsteg på flera områden, tex teknologi. Uttrycket think outside the box kan mycket väl ha uppfunnits av en person med ASD.