Habiliteringsläkaren kommenterar kartläggning av vårdkedjan

Det finns stora brister i vården av barn och ungdomar med adhd och autism, enligt en ny kartläggning om vårdkedjan från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF. Habiliteringsläkare Annika Brar bekräftar bilden som ges i rapporten.

Vad innebär dessa brister för patienterna och deras anhöriga?

– Den här efterlängtade kartläggningen bekräftar den bild som vi i Habilitering & Hälsa haft under många år. I Region Stockholm har man satsat mycket på neuropsykiatriska utredningar och många barn och ungdomar har fått diagnoser. Däremot är det svårare att få tillgång till rätt stöd efter diagnos.

– Regionen har försökt bygga ut stödet genom att lägga till uppdrag om insatser hos olika vårdgivare, men det har blivit ett lapptäcke som är svårt att förstå och orientera sig i. Det gäller barn som ”bara” har adhd eller autism, men förstås i ännu högre grad de som har flera svårigheter. Det är inte rimligt att ett barn med adhd, autism, ångest och matproblem – en vanlig kombination – behöver söka vård mellan fyra-fem vårdgivare för att få sina basala vårdbehov tillgodosedda.

Hur kan vården av barn och unga med adhd och autism bli bättre?

– Jag tror det behövs ganska stora förändringar för att skapa en vård som verkligen utgår från målgruppens behov. I rapportens slutsatser och rekommendationer föreslås pilotverksamheter där habilitering, psykiatrisk kompetens, dietist och logoped, kanske även viss somatisk kompetens förenas. Det låter som ett bra första steg.

– Utöver att det måste bli lättare att hitta i vården måste antalet vårdgivare runt barnet minska. I varje övergång tappar man tid och information. Det blir mer effektivt för alla att samla de insatser som de flesta behöver till följd av funktionsnedsättningen runt barnet och familjen. Vi pratar mycket om personcentrerad vård, och kartläggningen visar att det är så vi behöver arbeta.

– Vårdens insatser måste också samordnas med stöd från exempelvis skola, socialtjänst och Försäkringskassan. De här familjerna behöver tydlig information om vilket stöd som finns och vem som gör vad. Många behöver också konkret hjälp för att hitta rätt i vården och söka insatser.

Hur kan habiliteringen utveckla samverkan med andra vårdgivare?

– Behovet av bättre samverkan är enormt och har påtalats i decennier. Det finns lagar, styrande dokument och en tydlig struktur för samverkan kring barn och ungdomar med behov av särskilt stöd i Region Stockholm. Ändå är det i praktiken svårt, särskilt för den stora gruppen barn och ungdomar som har autism och psykisk ohälsa, där BUP och habilitering ofta gör olika bedömningar av orsaken till problemen och hur de ska åtgärdas.

– I stället för att remittera barnet fram och tillbaka behöver vi hitta sätt att göra gemensamma bedömningar och vårdplaneringar. Det här är något som uppmärksammats för motsvarande målgrupp på vuxensidan, och där pågår redan en pilotverksamhet.

Vad kan habiliteringen göra i nuläget för att förbättra för målgruppen?

– Habilitering & Hälsa erbjuder rådgivning om vård och stöd via olika kanaler, såsom frågetjänsten och Funktionshindersguiden. Vi kan säkert bli ännu synligare, och tillsammans med våra vårdgrannar skapa den tydliga ”karta” som behövs. Fast vårdkontakt kan också bidra med samordning för familjerna i större omfattning än i dag.

– En annan viktig fråga som tas upp i kartläggningen är tillgängligheten vid Adhd-center. Trots att verksamheten är enormt uppskattad når vi bara knappt hälften av de familjer vars barn fått en diagnos. Vi behöver göra centrets utbud mer tillgängligt genom att erbjuda fler webbaserade alternativ. Kanske behöver verksamheten också finnas på fler platser i länet.

Publicerad 2020-05-12