Barn till förälder med funktionsnedsättning

Att vara barn till förälder med funktionsnedsättning kan vara annorlunda än hur barn i andra familjer har det. Hur man påverkas kan variera beroende på vilken funktionsnedsättning föräldern har, hur man trivs hemma och hur nöjd man är i tillvaron överlag. Har man kompisar som man kan prata med och andra vuxna omkring sig så kan det vara ett stöd.

En del föräldrar kan bli personlighetsförändrade, vilket gör det svårt att veta hur man ska bete sig och reagera. Kanske grubblar man på hur det ska bli i framtiden, är orolig och tänker mycket på hur föräldern har det.

När föräldern haft sin funktionsnedsättning sedan man föddes eller fick den när man var ett litet barn kan man ha vant sig vid situationen eller så känns det som om man aldrig vänjer sig. Kanske finns assistenter hemma dygnet runt, personer som eventuellt blivit som en del av familjen. Det kan upplevas som ett stöd för en själv eller så är det bara jobbigt att ha andra i hemmet man inte själv valt. Man vet att föräldern får sina behov tillgodosedda och att assistenter behövs men samtidigt kan man känna sig arg och frustrerad över att situationen är som den är.

Om förälderns funktionsnedsättning beror på en olycka eller plötslig sjukdom blir det ofta en chock. Innan man fått veta vad som hänt och hur det faktiskt ligger till kan det vara en tid av ängslan och oro. Man kan tro att föräldern kommer att dö och funderar på existentiella frågor som man kan behöva tala om. Kanske har de vuxna fullt upp med sig själva och vet inte hur de ska trösta. Som liten kan det vara svårt att förstå och uppfatta vad som händer och själv i ord uttrycka sina känslor och tankar. Otrygghet kan visa sig i att man bråkar och visar sin förtvivlan på ett sätt som familjen och omgivningen tycker är påfrestande och inte orkar förstå. En del barn drar sig undan och tystnar och visar på så sätt symtom på att de inte mår bra. De kan hantera den förändrade situationen genom att ta på sig en roll av att vara duktiga och hjälpsamma vilket bekräftas och uppskattas av andra.

Först när man blivit äldre ser man kanske tydligare hur det varit tidigare och börjar tänka på framtiden. Hur ska det bli? Är det möjligt att flytta hemifrån? Eller behövs man hemma för att hjälpa till?

Vi präglas alla av vår bakgrund och uppväxt till att bli dem vi är. Som vuxet barn till en förälder med funktionsnedsättning kommer man sannolikt som alla andra, i livets olika skeden, råka ut för svårigheter och livsomställningar. En del talar om att de tidigt fått ta ett stort ansvar i familjen och att det har känts tungt. Somliga tycker att förmågan att ta ansvar, senare i livet kan bli till en tillgång i vissa situationer.

Har man vuxit upp med en förälder som har en funktionsnedsättning kan man i vissa avseenden vara speciellt sårbar. Det kan avspeglas i hur man hanterar och kommer tillrätta med kriser och livsomställningar. Man kanske har svårt att förstå hur det kommer sig att man reagerar som man gör. Känslor som har att göra med tidigare svårigheter i livet kan väckas på nytt och förstärka känslor som förknippas med det som händer nu. I en samtalskontakt ges möjlighet att bli mer medveten om sådant som varit mer eller mindre omedvetet. Självkännedom skapar känslan av sammanhang och förståelse.

Önskar du stöd, kontakta oss via telefon 08 - 123 351 00, eller mail krisochsamtalsmottagningen.slso@sll.se.