Podden Funka olika

Funka olika är en podd om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Podden vänder sig framför allt till dig som har en funktionsnedsättning och till dig som är närstående. Med Funka olika vill vi också bidra till att nätverk och yrkesverksamma får ökad kunskap. Lyssna på personliga samtal och råd från experter.

Har du frågor om podden? kontakta Susann Smedberg, susann.smedberg@sll.se.

Vara partner

Den här programserien tar upp hur det kan vara att leva i en relation där ens partner har någon av diagnoserna autism, adhd eller add.

Vara partner till någon med autism eller adhd

Inga parförhållanden är problemfria men att leva med någon som har autism eller adhd kan var extra utmanande. Hur påverkar funktionsnedsättningen relationen och vardagen för partnern som inte har diagnos? Vi pratar med psykologen Lena Westholm och socionomen Åsa Rehnman, som ger stöd till partners.
Partner 1

Det blir aldrig tråkigt

Par där ena parten har adhd separerar i högre utsträckning, men idag träffar vi några som går emot statistiken. Andreas och Jeanette Lilja har hållit ihop i över tjugo år. Vad är hemligheten bakom det? Psykologen Lena Westholm är med och berättar vilka områden som kan vara viktiga att jobba med, för att det ska fungera även för den utan diagnos.
Partner 2

Döden

I fyra program tar vi upp temat döden. Hur hanterar man sorgen om att ens barn dör ungt, och hur är det att som förälder själv lämna efter sig ett vuxet barn som inte kan ta hand om sig själv?

Livet med ett barn som kommer att dö ung

Hur är det att leva med ett barn som föds svårt sjuk, som kommer att dö ung?  I det här programmet berättar Anna Pella, vars dotter Agnes föddes med en svår hjärnskada, om tiden efter beskedet och hur hon hanterat det genom livet. Läkarna trodde först inte att Agnes skulle överleva. Idag är hon 17 år, men varje förkylning utgör fortfarande ett hot.
Döden 1

Att förlora sitt barn

Hur tar man sig igenom att ens barn dör i ung ålder? Anna Linells dotter dog för två år sen. Hon berättar om tiden då och hur hon mår idag. Vi pratar också med Suzanne Runesson, kurator på Lilla Erstagården, som stöttar familjer under deras barns sista tid i livet.
Döden 2

När jag inte längre finns kvar

Att lämna efter sig ett vuxet barn med stort stödbehov kan vara svårt att hantera som förälder. Hur förbereder sitt barn för ett liv utan en själv och hur ser oron ut? Vi pratar med Agneta Blomberg, förälder till 33-åriga Emelie, och psykoterapeuten Camilla Grünbaum som möter föräldrar och deras tankar.
Döden 3

Hur tryggar jag mitt barns framtid? – Juristen svarar

Som förälder till ett barn med funktionsnedsättning är det viktigt att i god tid planera för hur det ska bli för barnet efter sin död. Familjejuristen Carola Erixon Gyllenmyr svarar på lyssnarfrågor och guidar oss i hur man med hjälp av juridiken kan förbereda på bästa sätt. Alltifrån god man till hur man kan tänka kring fördelning om det finns syskon.
Döden 4

Utmanande beteende

Personer med funktionsnedsättning kan ha ett utmanande beteende, såsom att skada sig själv eller andra. Svårt att förstå och att kommunicera kan ligga bakom. I två program tar vi upp hur man kan jobba med det. 

Utagerande beteende

I det här programmet fokuserar vi på utagerande beteende. Malin, vars son har diagnos inom autismspektrumet, har jobbat mycket med det. Han har lärt sig att minska utbrotten och Malin har blivit bättre att förebygga dem. Det pratar vi om, tillsammans med beteendeanalytikern Charlotte Scocco, som hjälper föräldrar och andra när beteendet är för svårt att hantera själv.
Utmanande beteende 1

Självskadande beteende

Många personer med funktionsnedsättning skadar sig själva. I det här programmet får vi reda på varför och vad man kan göra åt det. Vi pratar med Charlotte Scocco, beteendeanalytiker och Jimena, pedagog på en särskola, som tillsammans hjälpt en ungdom som haft stora problem med självskadebeteende.
Utmanade beteende 2

Rörelsenedsättning

Det finns många olika typer av rörelsenedsättning. En del är medfödda, andra uppkommer efter en olycka. I tre avsnitt fördjupar vi oss i vad det kan innebära att ha en nedsatt rörelseförmåga. 

Leva med rörelsenedsättning

Sömn

Ungefär åtta av tio personer med funktionsnedsättning har problem med sin sömn. Vad beror det på och vad kan man göra åt det? Vi går igenom hur man kan lära barn att sova bättre och vad man som vuxen kan göra när man lider av sömnproblem. 

Två program om sömn

Toa

Alla barn behöver lära sig att gå på toa, men för barn med funktionsnedsättning kan det vara svårare och ta längre tid. I två program tar vi upp toaträning, ett med fokus på kiss och ett med fokus på bajs. 

Lära barn kissa på toa

I det här programmet pratar vi om kiss. En del känner inte när de är kissnödiga, andra förstår inte varför de ska gå på en toalett när det går så bra att kissa i blöja. Bella Berg är psykolog och expert på toaträning. Kan alla bli torra och hur gör man för att nå dit? 
Toa 1

Lära barn bajsa på toa

I det här programmet pratar vi om hur man lär barn att bajsa på toaletten. Vi träffar föräldrarna Caroline och Pelle som försöker få sin tolvåriga son att bli blöjfri. Han kissar på toaletten, men vägrar bajsa utan blöja. Psykologen Bella Berg som är specialiserad på toaletträning ger tips på vad man kan göra i en sådan situation.
Toa 2

Prata om funktionsnedsättning

Att sprida kunskap om funktionsnedsättning underlättar livet för den som lever med det. Kunskap är också en förutsättning för att få bra stöd och bemötande. Därför är det viktigt att prata om det. Men hur gör man det på ett bra sätt? I den här programserien träffar vi föräldrar, personer med egen diagnos, psykologer och beteendeanalytiker. 

Vad ska jag säga till mitt barn?

Att ha förståelse för sin funktionsnedsättning är viktigt både för barn och vuxna, men hur pratar man med yngre barn så att det blir begripligt? Gäster är Lena Sorcini, psykolog på Habiliteringscenter Söderstaden barn, som ger stöd till föräldrar i de här frågorna och Anna, vars son fick diagnosen adhd som femåring. 
Prata 1

Vad behöver omgivningen veta?

Personer med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Hur påverkar det den egna självbilden och vad kan man säga i sådana situationer? Finns det tillfällen när det är bra att berätta om sin funktionsnedsättning? Vi pratar med psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld och med landslagsspelaren i kälkhockey Peter Ojala, som efter en olycka blev förlamad från midjan och neråt. 
Prata 2

Hur pratar man i skolan?

Många barn med funktionsnedsättning möter fördomar och okunskap i skolan, men så behöver det inte vara. Sofia Norström, biträdande rektor för grundsärskolan på Skarpnäcks skola och Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinksskolan, berättar hur de arbetar på sina skolor för att skapa en trygg och inkluderande miljö.
Prata 3

Kulturella skillnader i synen på funktionsnedsättning

Kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättning ser olika ut beroende på var man kommer ifrån. Vi träffar Rezan Mohammed som tog sig till Sverige från Irak med sin dotter, som idag har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och cerebral pares. Hon har fått hjälp av Agneta Siegmeyer och Anna Vedin, logopeder på Habiliteringscenter Järva, vars patienter i huvudsak kommer från länder utanför Europa. 
Prata 4

Förvärvad hjärnskada

En förvärvad hjärnskada innebär ofta en stor förändring i livet. Både för den som drabbas och för de som är närstående. I tre program tar vi upp vad förvärvad hjärnskada är, dess konsekvenser och vad det finns för stöd att få

Förvärvad hjärnskada

Att få diagnos

Att få besked om funktionsnedsättning påverkar hela livet. Att som förälder få diagnos på sitt nyfödda barn kan vara svårt att hantera, medan en person som får diagnos i vuxen ålder kan tycka att det är skönt att äntligen få hjälp. I tre program tar vi upp hur det kan vara att få diagnos i olika faser i livet.

Att få diagnos

Syskon

I två program pratar vi om hur det är att växa upp med och vara syskon till någon med funktionsnedsättning. Vi pratar med en förälder och en kurator om hur man kan göra för att det ska bli så bra som möjligt för syskonet utan diagnos och med vuxna syskon om hur de påverkats av att växa upp med ett syskon med många behov.  

Vara syskon till någon med funktionsnedsättning

Kommunikativt och kognitivt stöd

Många med funktionsnedsättning behöver hjälp med att planera och förstå sin tillvaro. I tre program får vi höra hur olika personer använder sig av det som kallas kommunikativt och kognitivt stöd.

”Det är inte fel att ta hjälp”

Att inte ha kontroll över sin vardag är frustrerande, men med hjälp av kognitivt stöd kan livet förenklas. Vi träffar 25-åriga Leo, som för drygt ett år sen fick diagnoserna autism och adhd. Vilka hjälpmedel använder han för att minska stressen och få energin att räcka till? Arbetsterapeut Birgitta Wennberg förklarar hur kognitivt stöd fungerar. 
Kommunikativt och kognitivt stöd 1

”Man måste planera”

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Vi träffar Mayte, vars 13-åriga dotter kommunicerar med hjälp av en ögonpekningsdator, tecken och bilder. Maytes dotter har Retts syndrom och använder sig framförallt av en metod som heter PODD. Medverkar gör även Lena Lindberger, logoped, som berättar hur man gör för att hitta ett sätt att kommunicera. 
 Kommunikativt och kognitivt stöd 2

” Han vill kommunicera och vi hittar en gemenskap i det”

Idag träffar vi Anncha Jönsson vars son Simon har autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han är tio år, men språkligt som ett barn på 1,5 år och behöver hjälp både med att förstå och kommunicera med omgivningen. Birgitta Wennberg, arbetsterapeut, och Lena Lindberger, logoped berättar hur olika typer av stöd samverkar och hur man gör för att hitta stöd som fungerar.
Kommunikativt och kognitivt stöd 3

Matvanor

För personer med funktionsnedsättning kan det vara stora problem med mat och ätande. Över 10 procent av alla med en adhd eller autism har också ätstörningsproblematik. För andra grupper, exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning, är fetma och ohälsa ett problem. Varför är det så och vad kan man göra åt det? 
Matvanor

Att leva med intellektuell funktionsnedsättning

I fyra avsnitt tar vi upp hur livet kan se ut när man har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vi börjar i barndomen och slutar i ålderdomen. 

Barndomen, särskola och att få en diagnos

Många med lindrig IF får inte diagnos förrän i skolåldern. Hur är det och vad händer då? Gäster i programmet är Therese Fröberg, förälder till en son med lindrig IF och Lena Sorcini, psykolog som dagligen träffar föräldrar till barn som fått diagnos. 
Lindrig IF 1

Tonåren, särskolan och framtidsplaner

Vi träffar Filippa och Mira, två tonåringar med lindrig IF, som båda går i särskola. Hur ser de på sin funktionsnedsättning och vad tänker de om framtiden? Med i studion är också Sofia Bäckström, konsulent på UNG samtalsgrupper, som ger stöd till ungdomar med IF. 
Lindrig IF 2

Vuxenlivet, jobb och självförtroende 

35-åriga Jeffrey Ige är en av världens bästa kulstötare med bland annat ett silver i Paralympics på meritlistan. Han berättar hur hans liv påverkas av att han har lindrig IF. Hör också Ola Melén, konsulent på UNG samtalsgrupper, om vilka funderingar de vuxna med IF han träffar har och vilket stöd de behöver. 
Lindrig IF 3

Åldrandet, demens och levnadsberättelse

Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. Hur mår de och vad behöver de för att få ett bra liv på ålderns höst? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF. 
Lindrig IF 4

Faktaspecial om IF

Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). I det här avsnittet tar berättar Magnus Ivarsson vad det innebär att ha IF och vilket stöd finns att få.
Faktaspecial om IF

Stress i utmanat föräldraskap

Föräldrar till barn med en funktionsnedsättning upplever ofta mycket stress i vardagen. Hur gör man för att orka och vad finns det för stöd?

Verklighetsglapp, medveten närvaro och acceptans

I det här programmet får vi lära oss hur man kan hantera stress. Camilla och Max är föräldrar till ett barn med autism och har båda gått ett behandlingsprogram som heter Naviagtor ACT. Möt också psykologen Bella Berg som är ansvarig för behandlingsprogrammet Navigator ACT.  Vad får man lära sig och hjälper behandlingen? 
Stress i utmanat föräldraskap 1

Förälder med egen diagnos

Vilka är de största utmaningarna man möter som förälder med egen diagnos och vilket stöd behöver man för att få familjelivet att fungera? Hör Mia som har Aspergers syndrom och add, och är förälder till en treåring. Elisabeth Norman Claesson, specialpedagog på Aspergercenter, ger tips på vad som kan underlätta för Mia och andra föräldrar i liknande situation. 
Stress i utmanat föräldraskap 2

Att möta föräldrar i kris

I det här avsnittet träffar vi psykoterapeuterna Camilla Grünbaum och Ylva Nilsson från Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga, som varje dag hjälper föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar att må lite bättre. När kan man behöva samtalsterapi och vad gör man om känslan av total hopplöshet infinner sig? 
Stress i utmanat föräldraskap 3

Sex och samlevnad

I tre avsnitt tar vi upp sex och samlevnad. Ett ämne det finns mycket okunskap och fördomar om när det gäller personer med funktionsnedsättning.

Kan alla ha sex?

Vi diskuterar fördomar om sex och funktionsnedsättning samt olika sexhjälpmedel. Deltar gör Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut och Agnes Wimo-Grip, som arbetar med projektet Sex i rörelse, RFSU Stockholm. Agnes själv har rörelsenedsättning.
Sex och samlevnad 1

Viktigt att prata om sex

Hur kan man som förälder förhålla sig till frågor och funderingar om sex och samlevnad från en tonåring som har IF.  Vad är inte ok att prata om och vad måste man prata om? Hör Maria Forsström, kurator vid Habiliteringscenter Flemingsberg. 
Sex och samlevnad 2

Maria Forsströms tips:
> Privatliv, en app om kroppen känslor, relationer och sex
> Sexbyrån
> Onaniboken
​> Kärleksboken
> Snoppboken
> Stoppboken
​> Mensboken

Hur pratar man med sin ungdom om sex? 

Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut, ger tips till föräldrar till ungdomar med rörelsenedsättning om hur man kan prata om sex och när det är bäst att hänvisa vidare till ungdomsmottagningar och annan expertis. 
Sex och samlevnad 3

Flerfunktionsnedsättning

Hur får man vardagen att fungera så bra som möjligt för barn och vuxna med flerfunktionsnedsättning? I tre avsnitt pratar vi med föräldrar och andra experter.

Att vara förälder till ett barn med flerfunktionsnedsättning

När hemmet blir en arbetsplats för assistenter och du blir deras arbetsledare, hur förhåller man sig till det? Två föräldrar delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på sådant som fungerat bra för dem. Vi hör också Camilla Gustafsson, vägledare för vuxna med flerfunktionsnedsättning. 
Flerfunktionsnedsättning 1

Förstå smärta hos den som saknar ord

Personer med flerfunktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att kommunicera, men det finns verktyg för att kartlägga smärta. Om det berättar Kajsa Råhlander som utvecklat ett system för assistansgruppen kring hennes son. Vi hör också Margareta Lunde Martinsson, Smartbojen Utbildning, föreläsare och sjuksköterska som hjälper vårdpersonal och närstående att upptäcka och behandla smärta. 
Flerfunktionsnedsättning 2

Om ät- och sväljsvårigheter hos personer med flerfunktionsnedsättning

Många med flerfunktionsnedsättning har dysfagi, det vill säga svårt att äta och svälja. Det kan leda till näringsbrist och allvarliga följdsjukdomar. Katarina Warming, logoped och enhetschef, och Helena Bergqvist, sjukgymnast, går igenom symptomen och vilken hjälp som finns.
Flerfunktionsnedsättning 3

Ungas röst

Hur är det att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? I samverkan med riksförbundet Attentions har vi gjort en samtalsserie med ungdomarma Molly, Moa och Smilla.

”Vem vill vara normal?

I det här programmet berättar Molly 11 år, som har adhd och atypisk autism, om sin diagnos och vad den innebär för henne. Molly, Moa 16 år och Smilla 15 år pratar om relationer till kompisar och familj, och om fördomar de möter.  
Ungas röst 1

"Jag ville visa mina lärare vad jag kunde"

I det här programmet får vi lära känna Moa 16 år lite närmare. Hon berättar hur det är att ha en språkstörning. Moa, Molly 11 år och Smilla 15 år pratar om  skolan och vad som är viktigt för att det ska fungera där. 
Ungas röst 2

"Jätteskönt när en läkare tar det på allvar"

Smilla 15 år pratar om hur det är att leva med PANS/PANDAS och hur det påverkar hennes familj. Vi får också höra hur Smilla, Moa 16 år och Molly 11 år tycker att kontakten med vården har varit. 
Ungas röst 3

Digital delaktighet

En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du inte släpps in i det digitala samhället. Men det behöver inte vara så. I två avsnitt får vi höra hur en grupp unga vuxna med IF lärt sig använda datorn och hur det påverkat deras liv. 

"Självförtroendet har ökat enormt"

Vi besöker Mora folkhögskola och pratar med en grupp unga vuxna med IF som gått en IT-utbildning anpassad för dem. Med rätt stöd har de gjort fantastiska framsteg och samtidigt gjort en personlig resa. Hör stödpersonen och IT-coachen Sara Hansson samt kursansvarige Kerstin Gatu berätta hur det gick till.
Digital delaktighet 1

“Han har vuxit som människa”

På temat digital delaktighet samtalar vi med två föräldrar som stöttat sin vuxna söner med intellektuell funktionsnedsättning att med rätt utbildning ta klivit in i den digitala världen. Våra gäster är Ann Sjölander, förälder till David 27 år, och Bia Tegnér, förälder till Per 31 år.
Digital delaktighet 2

Skolfrånvaro

Varje år stannar många elever hemma från skolan. Hur blir det så och vad kan man göra för att få barn och unga att komma tillbaka till skolan? 

Ryck upp dig

Idag går Jenny Fernström på Fridhems folkhögskola, men under långa perioder gick hon inte i skolan alls. Hör hennes berättelse om vad som låg bakom och hur hon till slut kom tillbaka. Steve Berggren, psykolog vid KIND, förklara orsaker som kan ligga bakom problematisk skolfrånvaro och hur man kan jobba för att få tillbaka eleverna till skolan.
Skolfrånvaro 1 

Bryt ihop och kämpa på

När David var nio år slutade han plötsligt att gå till skolan. Davids mamma Malin Trossing berättar hur det är att vara förälder till ett barn som slutar gå till skolan. Steve Berggren, psykolog vid KIND, prata om vikten av dialog mellan föräldrar och skola för att få tillbaka eleven till skolan. 
Skolfrånvaro 2

Vara anhörig och nära

Nära och anhöriga till personer med funktionsnedsättning delar med sig av sina egna historier för Christina Renlund – psykolog och psykoterapeut med stor erfarenhet av att arbeta med barn och unga och deras familjer.

Vänner

Kristina och Thomas Taylor berättar om när deras nära vänner fick ett barn med funktionsnedsättning. I studion hör ni även Agnes föräldrar Anna Pella och Anders Furuvik.  
Anhöriga och nära 1

Faster och moster

Kristina Colliander och Nathalie Besèr är faster och moster till två barn med funktionsnedsättning. Hör dem prata om känslor av otillräcklighet och skuld, men också om stor kärlek och tacksamhet.
Anhöriga och nära 2

Syster och bror

Hur är det att vara syskon till någon med funktionsnedsättning? Hör Zenzi Brydolf och Frank Ekelund berätta om stolta ögonblick och människor som stirrar, om att våga ta plats och om en livslång relation färgad av såväl skam som stolthet. 
Anhöriga och nära 3

Adhd

I serien om adhd tar vi bland annat upp sömnproblem, medicinering, självkänsla, diagnoser och bristande förståelse. I programmen hör ni Mevelyn Ehrstrand, som fick diagnosen adhd när hon var 24 år, och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa. 

Faktaspecial om adhd
Adhd 1. Du är bara lat! 
Adhd 2. Superkraft eller förbannelse
Adhd 3. Känslor smittar
Adhd 4. Sov gott och planera väl
Adhd 5. Att medicinera eller inte
Adhd 6. Diagnos - bra eller dåligt?

Autism

I tre avsnitt pratar psykologen SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg om hur det kan vara att leva med autism. Jill fick diagnosen Aspergers syndrom när hon var tio år. Vilka myter och fördomar finns det och hur kan omvärlden se ut för någon som har autism? 

Autism 1. Myter och fördomar
Autism 2. Att vara från en annan planet
Autism 3. Att vara anhörig, vän eller jobbarkompis

Informationsansvarig: susann.smedberg@sll.se