Podd om selektiv mutism
Hör logopeden Catrin Killander och Ebba Zettergren, projektledare för Tala om tystnad och förälder till två barn med selektiv mutism.
Omkring 0,7–0,8 procent av alla barn har selektiv mutism. Diagnosen innebär att man bara pratar i vissa trygga miljöer men är helt tyst i andra.
Oförmågan att prata är helt ofrivillig och går inte att styra med vilja. Ibland kan barnet kommunicera genom att nicka, använda gester eller skriva lappar.
Diagnosen är vanligare hos flerspråkiga barn och barn med autism, kognitiva svårigheter eller andra utvecklingsneurologiska tillstånd. Ofta börjar det i samband med en stressande händelse som en flytt eller byte av grupp i förskolan.
Selektiv mutism är en av flera diagnoser som räknas till ångestsyndrom. Ibland kan barnet ha symtom som stämmer in på mer än ett syndrom, såsom social ångest (tidigare social fobi), generaliserat ångestsyndrom (GAD), separationsångest, agorafobi (torg skräck), paniksyndrom eller specifika fobier.
Tillståndet kan gå över med tiden men ofta behövs behandling. Prognosen är bättre om insatserna ges tidigt. Behandlingen kan bestå av KBT, bland annat avslappningsövningar och social färdighetsträning. För läkemedels behandling med SSRI-preparat finns mindre vetenskapligt stöd.
Skribent: Gunilla Eldh
Bibliotekarien Helena Hallgren på Habilitering & Hälsas bibliotek tipsar om tre böcker om selektiv mutism.
Tre böcker om selektiv mutism
Eva Billstedt på Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet beskriver kännetecken, orsaker, samsjuklighet och behandling vid selektiv mutism.
Selektiv mutism på gu.se/gnc
Tala om tystnad är ett projekt och en förening som jobbar med att sprida information om den relativt okända diagnosen selektiv mutism.
Tala om tystnad
Selektiv mutism räknas som ett ångestsyndrom. 1177 Vårdguiden skriver om ångest och fobier, bland annat om selektiv mutism.
Ångest och fobier hos barn på 1177.se
Hör logopeden Catrin Killander och Ebba Zettergren, projektledare för Tala om tystnad och förälder till två barn med selektiv mutism.