Greta Thunberg i dokumentärfilmen Greta

Filmen "Greta" visar hur det kan vara att leva med asperger

Nathan Grossmans dokumentärfilm ”Greta” är ett närgånget och känsligt porträtt av den världskända svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Filmen är också en ärlig och nyanserad skildring av hur det kan vara att leva med en diagnos inom autismspektrum.

På grund av pandemin kommer biofilmen att få streamingpremiär redan den 24 november.

Från ensam tonåring till superstjärna

I dokumentärfilmen ”Greta” har regissören Nathan Grossman följt den svenska klimataktivisten Greta Thunberg och hennes pappa Svante på deras resor. Med tåg, elbil och segelbåt tar de sig till klimatdemonstrationer och toppmöten med makthavare i Europa och FN-skrapan i New York.

Regissören var på plats redan hösten 2018 när Greta Thunberg ensam började skolstrejka för klimatet utanför Riksdagshuset. Under filminspelningen som varade drygt ett år förvandlades den svenska tonåringen till en superstjärna för den unga miljörörelsen.

Dokumentärfilmen Greta handlar om miljöaktivisten Greta Thunberg
Dokumentärfilmen Greta. Foto: TriArt Porträtt av Greta Thunberg från dokumentärfilmen Greta

Övervinna hinder

Efterhand blir det allt tydligare vilka hinder Greta måste övervinna för att genomföra det hon föresatt sig – att väcka en världsopinion för klimatfrågan och få oss att lyssna till vetenskapen. Behovet av rutiner för mat, vila och sömn som diagnosen innebär, får stå tillbaka. Sin mamma, Malena Ernman, och de älskade hundarna Moses och Roxy får hon under långa tider bara träffa via Skype. Slående är också de starka känslor Greta väcker, från klimatförnekarnas hånfulla, aggressiva bemötande, till den värme, vänskap och tillit som ungdomar i hela världen visar henne.

”En blyg nörd”

I samband med filmens världspremiär i Venedig i september förklarade Thunberg att hon uppskattade att filmen inte underblåste den stereotypa bilden av henne som ”ett blyg, naivt barn som sitter och skriker åt världsledarna i FN:s generalförsamling”.

– Det där är inte jag. Nathan Grossman framställde mig definitivt mer som en blyg nörd, vilket också är sån jag är. Några har också påstått att jag inte talar för mig själv, nu visar väl filmen att det inte är sant, sa hon då.

Text: Gunilla Eldh.
Foto: TriArt