Man vänder sig först till sitt habiliteringscenter, som utreder vad man behöver. Om det är psykoterapi (och detta inte kan erbjudas på habiliteringscentret) görs en remiss till psykoterapimottagningen.
Det är viktigt att den som ska gå i psykoterapi har en egen motivation, det räcker inte med att personer i omgivningen tycker att det skulle vara bra. Många behöver stöd från sin omgivning för att kunna gå i terapi, ibland måste någon följa med till och från terapin. Om det finns behov, motivation och förutsättningar för psykoterapi på vår mottagning, sätts personen upp på vår väntelista.
Innan terapin påbörjas, får man träffa terapeuten för några bedömningssamtal. Tillsammans kommer vi då överens om hur man ska gå vidare. Vi ses oftast en gång i veckan. Ibland bestämmer man från början hur länge terapin ska pågå (t ex en termin eller ett år), i andra fall finns det inte någon bestämd tidsgräns.
I terapin försöker vi tillsammans hitta sätt att uttrycka det svåra – med ord, i teckningar eller på något annat sätt. I relationen till terapeuten kan man lära känna sig själv bättre, kanske förstå varför man mår dåligt och pröva sig fram till nya förhållningssätt.Terapeuten har naturligtvis tystnadsplikt.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän