Förmågan till kommunikation är mycket viktig för barnets utveckling, förståelse och förmåga att samspela med sin omvärld. Det är därför viktigt att barn som har språk- och kommunikationssvårigheter tidigt får hjälp.
På habiliteringen kan barnet få språk- och kommunikationsträning eller vid behov kommunikationshjälpmedel.
Språk och kommunikationsförmågan utvecklas tidigt i livet i samspelet med föräldrar, närstående och andra barn. Variationer i utvecklingstakten är normalt, men barn är som mest mottagliga för språkinlärning mellan 1,5-3 år och man brukar säga att vid 4 års ålder bör barnet ha uppnått en språklig nivå med korrekt uttal och grammatik.
En del barn utvecklar inte sitt tal och språk i samma takt som andra och vissa barn med funktionsnedsättningar kommer inte att utveckla ett talat språk. Till skillnad från språkförsening är språkstörning en livslång funktionsnedsättning.
För att barnet ska få rätt stöd och hjälp är det viktigt att försöka ta reda på orsakerna till språk- och kommunikationsvårigheterna. Ibland hittar man inte någon bakomliggande orsak, men svårigheterna kan exempelvis bero på utvecklingsstörning, oralmotoriska funktionsnedsättningar, autism och hörsel- och synnedsättningar (enskilt eller i kombination så kallad dövblindhet).
> Insatser för barn på tidig kommunikationsnivå
> Direkta insatser till barnet
På habiliteringscentret för barn finns logoped och specialpedagog, som är specialiserade på språk- och kommunikation och barns utveckling. Språk- och kommunikationsträning med barn sker på ett lust- och lekfullt sätt både individuellt och i grupp. Träningen kan ske på habiliteringscentret, på förskola/skola eller i hemmet.
Logopeden lär föräldrar och personal hur de på bästa sätt ska träna och stimulera barnets språk- och kommunikationsförmåga i barnets vardag, exempelvis genom tecken till tal. Detta är en metod där man först introducerar tecken till barnet för att sedan förstärka talet med tecken för att att stödja barnet i sin talutveckling.
Det är också viktigt att omgivningen anpassar sitt sätt att kommunicera efter barnets behov och förmåga. Barnet kan exempelvis behöva språk- och kommunikationsträning, begreppsträning, oralmotorisk träning eller alternativ kompletterande kommunikation, AKK.
Barn som är dövblinda lär sig alternativa kommunikationsformer, exempelvis taktilt teckenspråk, där man läser av tecken med händerna.
Ibland kan det behövas ett komplement till det stöd som ges på habiliteringscentret. Då finns verksamhet som är specialiserade på språk- och kommunikationssvårigheter hos barn, exempelvis Datateket, Kommunikationsenheten, Språkoteket och Dövblindteamet.
Datateket vänder sig till barn och ungdomar från
0-18 år, som ännu inte kan läsa eller skriva.
> Datateket
Dövblindteamet som vänder sig till barn, ungdomar och vuxna personer med dövblindhet och deras närstående.
> Dövblindteamet
Kommunikationsenheten vänder sig till barn och ungdomar upp till 18 år med stora kommunikationssvårigheter som är i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK).
> Kommunikationsenheten
Språkoteket lånar ut material för träning av kommunikation, språk och tal. Vi arbetar även med metodutveckling och utbildning.
> Språkoteket
En startväska, till bredden fylld med leksaker och redskap som kan stimulera till kommunikation, har tagits fram av Kommunikationsenheten. Syftet är snabbare insatser till barn med kommunikationssvårigheter.
> ”En väska lastad med grejer”
Sollentuna habiliteringscenter är ett av fyra habiliteringscenter som under hösten 2007 och våren 2008 deltagit i StAAK- projektet.
- Genom StAAK-projektet har vi fått möjlighet att arbeta med de barn som har allra mest behov av AKK, säger Karin Forslin.
> ”Det är ballongen jag vill ha”
> Läs om AKK, Kommunikationsenhetens webbplats
Kommunikationsenheten anordnar grupper med barn som använder peklampa. Det är viktigt och stimulerande att få träffa andra barn i en liknande situation.
> "Var är prinsens spindel?"
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar