När man blir äldre kan nya behov av stöd och insatser för språk- och kommunikationsutveckling uppstå.
En förvärvad hjärnskada eller dövblindhet kan påverka den kommunikativa förmågan. Vuxna som inte kan tala kan behöva nya former av alternativ kompletterande kommunikation, AKK.
I takt med att vi blir äldre och självständigheten ökar förändras ofta kommunikationsbehoven. Nedsatt kommunikationsförmåga kan göra det svårt att klara av ett arbete/daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagen. Detta påverkar också närstående och omgivningen eftersom det ofta uppstår missförstånd och frustration från båda håll. Det blir också allt viktigare att kunna förmedla sin vilja och behov till omgivningen.
Många personer som kommer till habiliteringen och har språk- och kommunikationssvårigheter har en utvecklingsstörning. Det har skett en viktig utveckling på det här området under senare år. Det är därför möjligt att man som vuxen med utvecklingsstörning aldrig har lärt sig bemästra ett sätt att kommunicera som fungerar.
Om man har gamla kommunikationshjälpmedel kan de behöva förnyas eller aktualiseras, man kan behöva lära sig nya ord och begrepp eller bli påmind om kommunikationssätt man använt tidigare under livet. Här har närstående och omgivning en stor betydelse.
Du har kanske som vuxen drabbats av en hjärnskada, exempelvis en stroke som påverkat tal och språk och därmed din kommunikationsförmåga. Detta innebär en helt ny situation och har stor betydelse för den sociala samvaron och hur man ser på sig själv.
Tal- och språksvårigheterna efter en förvärvad hjärnskada kan delas in i tre grupper:
Afasi, som innebär att förmågan att uttrycka och förstå talat och skrivet språk är nedsatt.
Dysartri, vilket innebär att förmågan att artikulera är nedsatt och att talet därför låter otydligt.
Pragmatisk språkstörning, som innebär att man exempelvis kan ha svårt att tolka och uttrycka känslor eller förstå bildligt tal som ordspråk eller talesätt.
Man kan bli döv eller få en grav hörselnedsättning som vuxen. Då har man svenska som modersmål, som man kompletterar med tecken. Vuxendöva använder tecken som stöd, teckenspråk eller läppavläsning som stöd i sin kommunikation. Döva och vuxendöva behöver tolk i kontakter med personer som inte behärskar teckenspråket.
Man kan födas med dövblindhet, men också under en längre tid få försämrad syn- och hörsel senare i livet. Detta medför oftast en långsam anpassning till andra kommunikationsformer, som exempelvis taktilt teckenspråk där man läser av andras tecknande med händerna. Även personer med dövblindhet är beroende av tolktjänst i kontakten med personer som inte behärskar teckenspråket.
På habiliteringscentren för ungdomar och vuxna finns logoped som är specialiserad på språk- och kommunikation, men även på ät- och drickproblematik.
Språk- och kommunikationsträning kan ske på olika sätt, enskilt eller i grupp. Inom habiliteringen anordnas exempelvis samtalsgrupper, vars syfte är att stimulera kommunikationsutbytet med andra. Du kanske har begränsat språk och behöver alternativ och kompletterande kommunikation AKK i form av tecken, bilder, pictogram eller kommunikationshjälpmedel som talapparat eller kommunikationskartor.
Ibland kan det behövas ett komplement till det stöd som ges på habiliteringscentret. Då kan man få komma till en verksamhet som är specialiserade på språk- och kommunikationssvårigheter hos vuxna.
Dövteamet vänder sig till vuxna teckenspråkiga döva och gravt hörselskadade.
> Läs mer om Dövteamet
Dövblindteamet ger råd och stöd till personer med dövblindhet och deras närstående.
> Läs mer om Dövblindteamet
Idétorget erbjuder information och råd om datorteknik och tekniska anpassningar för personer med funktionsnedsättningar exempelvis inom området språk- och kommunikation.
> Läs mer om Idétorget
Tal- och teckentolkverksamhet
Taltjänst erbjuder stöd till dig med tal-, röst- eller språkskada. Tolkcentralen erbjuder teckenspråkstolkar till döva och dövblinda personer samt skrivtolkar till hörselskadade och vuxendöva personer.
> Läs mer om Tal- och teckenverksamhet
Många som har flerfunktionshinder kan utveckla sin kommunikationsförmåga med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. AKK är ett samlingsnamn för kommunikation som inte bygger talat språk. AKK innefattar kroppsspråk, gester och ansiktsmimik men också tecken, bilder, pictogram och kommunikationshjälpmedel som kommunikationskartor och talapparater.
> Läs om samtalsmattan
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar