Många med hög frånvaro har NPF

Närmare sju procent av alla elever i gymnasieskolan har problematisk frånvaro, enligt Skolverket. Hur stor andel av dem som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är inte känt men det finns indikatio­ner på att det kan vara så mycket som 75 procent.

Så såg det exempelvis ut i skolor i Salem när medarbetare vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska Insti­tutet arbetade med kommunen i ett projekt för att få elever tillbaka till skolan.

– De som har störst svårig­heter är elever med adhd eller autismspektrum-diagnos. Även svagbegåvade elever utan NPF blir kogni­tivt utmattade av att hänga med i undervisningen, säger Sven Bölte, professor i barn-­ och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och förestån­dare för KIND.

Eskalerande process

En annan indikation är att nästan alla ärenden i Skolväsendets överklagande­nämnd gäller elever med neuro­psykiatrisk problematik. Psykisk ohälsa, konflikter, mobb­ning, att man känner sig utsatt och ”borttappad” är orsaker till att elever stannar hemma, enligt Sven Bölte.

– För det mesta är det en eska­lerande process som börjar med att något inte fungerar och sen utvecklas det till ett problem som ingen kan eller vill lösa, säger han.

Sven Bölte anser att skolan har struk­turella utmaningar som gör det svårare för elever med NPF. Dit hör inriktningen på självorganiserat arbete och tiden före och efter sko­lan samt lunchrasten och fritids.

– Många med NPF har svårt att hantera dessa ostrukturerade sammanhang men även mina barn som inte har någon NPF tycker att trängseln och ljudnivån i matsalen är ett helvete. Man gör mycket för att alla som önskar det ska få speci­alkost, men inte för att barnen ska få en lugn måltid, säger han.

Kompetens en kärnfråga

Omkring 75 procent av skolorna i Sverige är inte ”good enough” när det gäller att bemöta och inkludera elever med NPF. Det visar resultat från Inclusio, ett kartläggningsinstrument framtaget för att skolpersonal på ett systematiskt sätt ska kunna kartlägga hur grundskolan fungerar och aktivt arbetar kring inkludering för elever med NPF.

Kartläggning omfattar 4778 anställda vid 68 skolor. Rektorer, special­pedagoger, lärare och personal inom elevhälsan har svarat på frågor om hur de arbetar med elever med NPF. En kärnfråga är om personalen kän­ner sig kompetent.

– Självupplevd kunskapsbrist är ett stort problem, även om det finns ett växande antal positiva mot­ exempel. Också speciallärare säger att de saknar utbildning för att kunna se tidiga tecken på konflik­ter och arbeta förebyggande, säger Sven Bölte.

– Alla medarbetare i skolan måste arbeta med de här frågorna för att få kvalitet i arbetet. De som tar frågan på allvar förbättrar mycket på ganska kort tid.